Kåtan

Samernas traditionella bostad är kåtan. Kåtor har även använts som förråd, skola eller bostad för getter och ibland för kor, men även för att röka kött och fisk. En kåta kan ha olika konstruktion, exempelvis bågstångs-, klykstångs-, ås- eller timmerkåtor. De kan också vara byggda med olika material som exempelvis trä, granris, torv, näver, skinn, tältduk eller timmer. Grundformen är oftast rund eller oval. Gemensamt är att de har en eldstad centralt placerad i mitten och en rököppning i taket. Kåtor kan vara stationära eller flyttbara.

Kåtan kan ses som tidsdokument som speglar rådande mode vad gäller både material och inredning. Från början av 1900-talet ersattes den öppna elden ibland av en kamin eller mindre spis med rökrör. I samband med detta brukade man sätta in fönster för att ersätta ljuset från den öppna elden. Det blev också vanligt att lägga in brädgolv i kåtan, då slapp man risa golvet och det blev enklare att hålla rent. I senare tid har moderna material som tjärpapp och plast ibland fått ersätta näver och torv.

Torvkåtor

Användes för boende under längre perioder, ofta i höst- och vårvisten. De kan vara uppförda i bågstångs- eller klykstångskonstruktion täckta med näver och torv.

Timmerkåtor

Har framförallt använts av skogssamerna och är uppförda av gran eller tall.  Först knuttimras ett par varv i fyrkant eller med sex eller åtta kanter. På ramen reses stänger mot vilka ytterligare stockar reses i pyramidform. Ibland har bräder fått ersätta timmer.

Flyttbara kåtor

Har mest använts av fjällsamerna på sommar- och vinterlandet och på flyttningar mellan olika betesområden. Konstruktionen är båg- eller klykstänger täckta med skinn, vadmal, filt eller tältduk.

Förrådsbyggnader

Har tillsammans med enklare träställningar för torkning av kött, förvaring av matvaror, skinn, kläder och annat funnits av många olika slag, både för tillfälligt bruk och för mer permanent förvaring. Förrådsbodar av timmer eller brädor har använts för att förvara saker som inte behövde fraktas med till vinter- respektive sommarlandet. Bodarna kan stå direkt på marken eller vara byggda på en stolpe på mitten eller fyra hörnstolpar.  En viktig förvaringsbyggnad var mjölkgropen, en grävd grop där renmjölken förvarades i träkaggar under vintern. Kallmurade källargropar och jordkällare har använts för förvaring av kött, mjölk och fisk.

Kåtans indelning

Kåtans form med eldstaden i mitten har styrt den rumsliga indelningen. Det fanns många regler för hur man skulle uppföra sig i kåtan. Regler och tabun har varierat i tid och rum, men vissa saker är gemensamma. De olika familjemedlemmarna har haft sina bestämda platser i kåtan, liksom gäster och hundar. Eldstaden har alltid behandlats respektfullt och det var vanligt att skänka en skvätt kaffe till Sárahkká, gudinnan som vaktade eldstaden och vakade över havande kvinnor. Hennes syster Uksáhkká hade uppsikt över dörren.

Bakom eldstaden fanns köksdelen där man förvarade kokkärl och matvaror. Köksdelen ansågs vara heligt område. Där fanns också rökhålet, en liten dörr som användes vid religiösa ceremonier. Genom den heliga dörren tog man in de delar av offerdjuret som skulle ätas och där togs trumman ut och in. När man inte använde trumman förvarades den, inlindad i renskinn, i inre delen av kåtan. Det var strängt förbjudet att kliva över köksdelen, speciellt för kvinnor. Viktigt var också att veden alltid skulle bäras in och läggas med rotändan mot den bakre delen av kåtan, annars kunde det gå på tok.