Samer idag

Man brukar räkna med att det finns ungefär 80 000 samer idag. De flesta av dem, 40 000, bor i Norge. I Finland bor 6 000 och i Ryssland 2 000. I Sverige bor det 20 000 – 40 000 samer, men siffran är osäker eftersom vi inte känner till hur många personer med samiskt påbrå som själva definierar sig som samer. I Sverige görs inga folkräkningar på etnisk grund.

Det finns ingen egentlig definition av vem som är same. I Sametingslagen (SFS1992:1433), som avgör vem som får rösta till Sametinget, sägs dock att man är same om man själv anser sig vara same och har eller har haft samiska som språk i hemmet eller har föräldrar, far- eller morföräldrar som har eller har haft samiska som språk i hemmet. Same är också den som anser sig vara same och har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden till Sametinget.

Under 1900-talet har det samiska samhället varit utsatt för stora strukturomvandlingar och levnadsmönstren har förändrats radikalt liksom i västvärlden i övrigt. Idag är det endast ett fåtal av de svenska samerna som livnär sig på de traditionella näringarna, de allra flesta bor i tätorter och har helt andra yrken. Men trots att det endast är 10% (ungefär 2 500 personer) av de svenska samerna som har renskötsel som yrke idag är det fortfarande renen som är den främste bäraren av samisk kultur och identitet. Symboler som språk, klädsel och hantverk är andra synliga uttryck för samisk identitet, även om dessa symboler varierar en del över det samiska området.

Samer i Mellansverige

Idag finns en fastboende samisk befolkning spridd över hela Mellansverige. Deras bakgrund kan vara väldigt olika. Några är ättlingar till skogssamer, fiskesamer och sockenlappar, andra efter fjällsamer som stannat kvar på vinterlandet. Ytterligare andra har flyttat hit från andra delar av det samiska området, kanske på grund av studier, arbete eller kärlek. Många samer flyttade till Mellansverige under första delen av 1900-talet när industrin skrek efter arbetskraft. Assimileringen i storsamhället har för många inneburit svårigheter att behålla sin samiska identitet och sitt språk. För att underlätta ”försvenskningen” har många försökt dölja sin samiska bakgrund. Idag finns däremot generellt ett stort intresse för att söka den egna historien, släkten, språket och kulturen.

Det finns en hel del spår efter samernas långa närvaro i Mellansverige. I arkiv, hembygdsböcker, fotografier, muntliga traditioner och som fysiska spår möter oss samer med olika levnadssätt från olika tider.

I arkivhandlingar som kyrkoböcker, husförhörsprotokoll, passjournaler och tingsprotokoll kan man hitta uppgifter om bofasta samer, samer på tillfälligt besök och fjällsamer som varit med renarna på vinterbete. Andra viktiga källor är tidningsartiklar, årskrönikor och hembygdsböcker. 

Det kan fortfarande finnas äldre personer i bygderna som har egna minnen av samer, som kanske har varit på tillfälligt besök, men även av permanentboende samer. Ibland finns det både samiska föremål och fotografier kvar på gårdar som brukade få besök av samer.

Ortnamn med samisk anknytning finns det många av i hela Mellansverige. Sådana namn kan vara Lappholmen, Lappkyrkan och Lappkojmyren.

När det inte finns några källor, eller som komplement till skriftliga och muntliga uppgifter, kan de fysiska spåren vara viktiga för att säkra äldre samisk närvaro.